I will miss you

Idag har jag pysslat ihop en liten hejdå-present till min värdfamilj. Jag tror att dom kommer bli väldigt glada! Dom har verkligen gjort så mycket för mig, dom har behandlat mig som en familjemedlem och fått mig att känna mig som hemma här. Jag har aldrig känt mig ivägen och dom har alltid låtit mig komma och gå som jag vill. Har aldrig varit några problem att ha kompisar över heller, så det har verkligen känts jätteskönt. 

Nu är det bara tre dagar kvar tills mitt plan lyfter och jag tror aldrig att det har funnits såhär mycket längtan i min kropp. Ska skypa med pappa, Eira och Malte ikväll. Då ska visa barnen med en hand hur få dagar det är kvar tills vi ses igen. Bara av tanken att få krama dom igen så börjar jag gråta. Mina fina små älsklingar. 

 

"Om vädret har ett namn - stanna inomhus"

Igår varnade dom i media och sa att man skulle hålla sig inomhus. Här satt vi i Tessans rum och spelade ölspel. Funderade där ett tag på att kanske inte gå ut, eftersom stormen skulle vara som värst kring vattnet och barerna vi alltid går till ligger precis vid hamnen. Pratade med mina kompisar och ingen hade tänkt stanna hemma pga stormen så vi bestämde oss för att gå ut iallafall.. 

Och ja, det blåste som fan! Men det var ändå inte så illa som vi hade trott. Hade en sjukt rolig kväll och träffade så många som jag känner så det var jättekul. En bra sista utekväll helt enkelt. 


Jag, Danne, Bella


Johanna, Patrizia, Marlene, Jag, Tessan
 

Marlene, Jag, Matt
 

Sarah och jag
 

Marlene, Kinnie, Danne, Tessan, Loukas, Bella
 

Tessan, Danne och jag
 

Selfiiie av Marlene, Luke och Loukas
 

Patrizia och Marlene


Rikke och Bella
 

Jag och Bella
 

Jag och Bella igen, gissar att ämnet var "åneej jag ska snart hem" hehe
 

Cyklonen Lucy

Här kommer några bilder från gårdagen. Jag, Tessan och Danne gick ut - dock inte så länge eftersom många ställen stängde tidigt igår. Det har aldrig hänt tidigare, funderar på om det var pga cyklonen som är påväg. Idag regnar det som tusan och i media rekommenderar dom att alla bör stanna inomhus eftersom cyklonen beräknas nå Auckland senare idag. Än så länge blåser det inte så jättemycket men dom säger att vinden kommer att komma upp i 120km/h. Lagom till min hejdåfest ikväll! Vet inte än hur det blir. Om cyklonen träffar Auckand ikväll kanske vi inte ens kan gå ut...

Vi håller tummarna! Vill ha en sista utekväll med mina vänner. 





 

Tessans tjejer

Tessans hostkids är bäst i världen! Kommer sakna dom massor.






 

Nike air max

Också blev man kär igen! Eller det har jag egentligen varit ett tag nu, men jag har inte haft pengarna. När jag fick min bonus denna vecka å bestämde jag mig för att köpa ett par air max. Det var egentligen inte ens dessa som jag planerade att köpa, men när jag testade dom så kunde jag inte stå emot! Dom var så mycket snyggare på foten än på hyllan!!

 

En kommer, en lämnar

Imorgon åker vi hela gänget till flygplatsen för att säga hejdå till världens bästa Rikke som lämnar NZ för nya äventyr i Australien! Det kommer bli sjukt jobbigt, en del av vår lilla familj som lämnar oss. Gråtkalas förmodligen. Men jag är så otroligt glad att Danmark inte är alltför långt bort från Sverige! 

I samma veva kommer även Danne hit! Tessans värdbror från Estland. Ska bli så kul att träffa honom igen!! Tessan kommer att vara ledig under hela tiden då han är här vilket betyder att så länge dom håller sig kring Auckland så kommer jag kunna spendera mina sista dagar tillsammans med dom, istället för att vara ensam medans alla mina kompisar jobbar. Det kommer att bli en grym sista vecka! 

Ps. Fick just en fett stor bonus på min sista lön, närmare bestämt tredubbel. 
"A small bonus for your last week." Small??? Bästa värdfamilj!

Tongariro crossing 2

Har nu fått tag i bilderna från Bellas kamera, så här kommer lite fler...






































Igårkväll

Rikke tog några bilder på mig och Julz igårkväll innan vi for till restaurangen. 
Även Andre är med på en bild, haha.. "let's do a cool one, bro"







 

Bästa

Måste än en gång skriva hur glad jag är att just Liz & Andre är mina värdföräldrar, dom är helt underbara! Förra veckan sa dom att dom ville ta med mig till en restaurang för en slags "hejdå-middag", dom ville även att Tessan och Rikke skulle följa. Blev inte vilken restaurang som helst, utan det blev en restaurang i självaste skytower :-) En stor buffé med alla möjliga olika maträtter, samt massor med efterrätter! Jag vet inte exakt vad det kostade men jag vet att det var ganska dyrt, och dom betalade för oss alla - till och med mina vänner. Jag kommer sakna dom så otroligt mycket. Fina, fina värdfamilj :-)





 






Skydive Taupo

I helgen var det Bellas tur att hoppa fallskärm! Jag och Tessan var lagomt avundsjuka. Jag hade lätt gjort det igen om pengarna hade funnits på kontot. Hon gjorde det i Taupo. Vi blev först upphämtade av en limousine på vårat hostel, och det var en svensk kille som körde! Sen fick jag och Tessan vänta medans hon hoppade. Vilken lycka alltså. När hon kom ner på marken igen önskade jag att vi fick känna samma känsla som hon kände :-D Bästa känslan i världen! 











 

Tongariro crossing

Det blev en väldigt impulsiv helg!! I sista sekund bestämde vi oss för att göra tongariro crossing. Vi körde till Taupo i lördags, sov där en natt, steg upp kl 5 på morgonen och gav oss iväg för att vandra. Med en tung ryggsäck full med vatten och mat gav vi oss iväg på den 2 mils långa vandringen bland aktiva vulkaner! För många är stället mer känt som Mordor/Mount Doom från Sagan om ringen. Att klättra upp och ner för branta backar bland stenar och sand i flera timmar är inte en dans på rosor kan jag säga.. men det var så värt varenda fotsteg. Det går inte ens att beskriva hur vackert och mäktigt det var! 
 
Senaste vulkanutbrottet var i Augusti 2012. Det är fullt omöjligt att förutspå när vulkanerna kommer att ha ett utbrott, så vi fick några råd innan - "Om marken börjar skaka, ångan från vulkanerna ändras från vit till grå/svart och om stenar kommer rullandes - spring!" 

Dom 6 första timmarna gick faktiskt riktigt bra, hade inte ont någonstans, var endast lite öm om axlarna från ryggsäcken. Men dom två sista timmarna var bara nerför och då började det bli riktigt jobbigt. Hade nog hellre gått uppför dom två sista timmarna. Idag känns det att man lever kan jag säga. Det finns inte en enda del av min kropp som inte har träningsvärk. Jag går som en gammal tant, Andre kollade konstigt på mig imorse när jag steg upp. Det blir att vila hela dagen. Men det var värt all värk, alla pengar och all tid. Och jag är så glad att jag nu kan slappna av och njuta av min sista tid i Auckland, för jag har just bockat av min sista punkt på min NZ-bucketlist! 


Vi startade vandringen kl 8.20 på morgonen. Så vackert med morgonsolen!
 





Uppför, uppför, uppför...
 

Lunchpaus nr 1. Härifrån kan man knappt se stället där vi startade.
 



Mount Ngauruhoe i bakgrunden, även känt som Mount Doom från Sagan om ringen.
 







Så otroligt vacker utsikt från toppen! Perfekt väder hade vi också.
 






Jag & Bella hade lite problem den här delen av vandringen, som ni ser så är det sand och rätt så brant, följande bilder visar hur vi så smidigt försökte ta oss ner...















 

Dags att börja säga hejdå

Ikväll blir det att ta farväl av hela Andres familj. Hans syster, hennes man och deras två barn flyttar till Australien imorgon och ska därför bjuda på middag. Eftersom jag också snart åker hem så blir detta även ett hejdå för mig till hela hans familj. Dom är verkligen världens underbaraste! Ska ta med mig kameran ikväll så förhoppningsvis delar jag med mig av några bilder lite senare. 

Tills vidare bjuder jag på en selfie

 

Onehunga night market

Ikväll åkte jag och Rikke till en marknad som alltid hålls på samma ställe varje torsdag. Huuur mycket go mat som helst, och sjukt billigt! Betalade 5 dollar för butter chicken (nej, jag är fortfarande inte less). Sen köpte jag någon mysko efterrätt, har fortfarande inte riktigt någon aning om vad det var. Tror att det var "honey balls" vilket inte låter så himla gott... det var gott i början, men sen blev jag less för det var så sjukt mycket! Sen drog vi hem till Bella ett tag och fastnade i hennes säng där vi låg och surrade i timmar. Helt sjukt vad jag kommer sakna dom!!




15 dagar kvar

För några dagar sedan var det första höstdagen här i NZ, rättade sagt den 1 mars. Jag har känt dom senaste två veckorna att det börjar bli kallare på kvällarna och mornarna, vilket faktiskt känns ganska bra i och med att jag ändå åker hem snart. Känns ju bättre att lämna hösten än att lämna sommaren! Idag regnar det för fullt, och jag blev bara så glad av att se det. En anledning att göra ingenting utan att få dåligt samvete. Måste vara typiskt svenskt att inte kunna vara inomhus en solig dag utan att få dåligt samvete. Så nu har jag legat och kollat Dexter hela morgonen, fortfarande i min pyjamas. Det enda måstet jag har idag är att fara till gymmet. 

Skypade med mamma igår i lite mer än två timmar!! Hann prata om både det ena och det andra, och nu ser jag verkligen fram emot att komma hem. Gud, vad jag saknar alla. Iallafall så pratade vi om hur trött jag förmodligen kommer vara dom första dagarna, tillbaka till vardagen efter 6 månaders "semester". Det enda måstet jag har här på mina lediga dagar är att gå till gymmet, sen kan jag spendera dagarna hur jag vill. Ligga i sängen, fara till stranden, shoppa, umgås med kompisar. När jag kommer hem kan jag förstås inte göra det längre. Men jag ser fortfarande fram emot att komma tillbaka till vardagen och mina vanliga rutiner. 15 dagar kvar! 
 
Kommer grina ögonen ur mig på flygplatsen när jag får krama om familjen igen <3

Kajak & Whangarei falls

Efter att vi hade varit på bussturen så bar det av tillbaka till Paihia där vi stannade sista natten. Måndagen hyrde jag och Tessan en kajak tillsammans och for ut på en tur! Vädret blev dock sämre mot lunch-tid så vi begav oss mot Auckland ganska tidigt. Vi stannade dock längs vägen i ett ställe som heter Whangarei. Anledningen till att vi stannade där var för att vi ville se dom berömde Whangarei falls.